Som återuppstånden från de....

..eller så kanske man inte kan skriva i sitt första inlägg på flera flera månaders totalt noll inlägg!
Nåväl jag är övertalad! Jag skriver en minut eller två om jag får tid bara för att jag har så fantastiskt toksnurrigt liv fortfarande..

En kort resume!

Pussen är numera myndig o skiter i allt jag säger..Och jag hänvisar glatt vidare alla samtal om missade tandläkartider eller skolan som undrar om han har slutat eller inte!
Med..Öhö han är över 18 så ni får ringa honom!
(Och jag fick en spontan kram på julaftonen så han ligger på topp i alla fall!)

Fisen är den allra bästaste storasystern o hjälper sin mor med uppmuntrande hejar rop i tonårsstriderna, och även med de små ärtorna vi fortfarande har i familjen!

Lisen ska jag bara kortfattat skriva om.. Hon är fortfarande helt galet knasig o helt galet fantastisk. O jag vet fortfarande ingen somkan kliva iväg i ilska med en så rak rygg..Men hon är fantastiske söt hela tiden!
Hon har fått sina första betyg gullvippan...4 G och resten IG! Yeeees! Skrek hon i telefonen....Bra svarade jag uppmuntrande! o Lillesnickaregubben blinkade bort några tårar... Ruskade på huvudet, suckade o gick ut till sin allra bästa kompis traktorn...Vi har absolut inte gett upp hoppet..NEJ vi tror på vår Lisen, Hon är den envisaste av dem alla! Bara hon bestämmer sej någon gång...

Lillan är bedårande..Hon är just nu helt lost på desperate housewifes...Det kanske säger allt om henne....(hon kom för övrigt precis förbi o snodde min godis skål! Det är så hon, hon liksom bara tar det hon vill ha! Hopp!)

Just nu i detta inlägg så har Pussen ringt sin mamma o vill Hem..Jaaa! Jag kommer ta på mej min skoteroverall o skotta mej fram till min bil o skrapa mina fingrar blödande bara för att få hem honom, och när han kommer hem så kommer jag att få laga mat åt honom, för han orkade inte åka till sin farmor idag o äta hennes goda kalkon...Men absolut jag åker klockan är ju bara 22.30...O ärtorna vaknar nog inte för 8 i morgonbitti förhoppningsvis!
En morgon sov de till 8.30 så då applåderade lillesnickaregubben och jag och försökte verkligen uppmuntra detta duktiga beteende...Men det har tyvärr inte hänt sedan dess..de vill dock att vi applåderar åt dem på morgonen...men först vill de att jag ska OPP! sen Ampan! Sen Applåd! Hopp säger lillesnickaregubben o jag reser oss tänder lampan och applåderar...sen tittar vi oss omkring o funderar på hur andra människor har det egentligen?